Hur påverkas kroppen av underskott och näringsbrister?
När man varit i ett läge av underskott och näringsbrister är det viktigt att åter igen bli vän med sin kropp och samtidigt lära sig lyssna på kroppens signaler.
När vi ligger lågt börjar kroppen stänga av funktioner som inte krävs för direkt och akut överlevnad och för att spara energi såsom hud, hår, livslängd, energi och glädje.
Näringsbrister leder till en ökad aktivitet i det sympatiska fight-and-flight nervsystemet med högre kortisolutsöndring(stresshormon) och nedsatt matsmältning. På sikt kan det leda till symptom som förstoppning, magsmärtor, trötthet, sömnsvårigheter och lätt att frysa. Det kan också på längre sikt leda till hormonstörningar och rubbad menstruationscykel. Det ger oss reducerad aktivitet i frontalloben som ansvarar för verkställande funktioner, mental flexibilitet och problemlösning. Frontalloben ansvarar även för egenskaper kopplat till personligheten. Kronisk stress ger ökad aktivitet i amygdalan som är kopplat till stress och rädslor.
Signalsubstanser som seratonin (Glädje och lyckohormonet) som får oss att känna oss till freds med såväl oss själv och tillit till andra som att se världen ur ett ljusare perspektiv, kräver såväl kalorier som näringsämnen i högsta grad.
Att vara glad hamnar inte jättehögt upp på prioriteringslistan när kroppen måste prioritera.
Inte bara gör kalorirestriktionen att våra celler åldras i förtid och risken för allvarlig sjukdom ökar, ett lågt serotonin gör att våra instinktiva mindre logiskt tänkande delar av hjärnan förstärks som ger ett betydligt större dopamin(belönings)påslag när vi väl äter. Belöningskickarna kan då bli så starka att det upplevs som svårt att sluta. Våra hunger och mättnadshormon hamnar i obalans och man slutar lyssna på kroppens signaler.
Vägen till ett lugnt sinne sitter i att återställa hjärnans biokemi och hjälpa kroppen med byggstenar för att kunna signalera lugn, trygghet och kraft.
Signalsubstanser och hormoner som bygger upp din kropp kräver både energi och näringsämnen för att fungera optimalt och göra dig optimal
Variation
Vi behöver en variation av såväl protein, fett och kolhydrater som olika mineraler och vitaminer från livsmedel för att kroppen ska fungera optimalt och att utesluta vissa livsmedel eller få en alltför ensidig kost med samma typ av livsmedel kan skapa obalanser i kroppens biokemi.
Är man utan vissa livsmedel under lång tid kan man utveckla bristsjukdomar som t ex järnbrist eller D-vitaminbrist.
Fasta
Att fasta har blivit en riktig hälsotrend som förespråkas av många och har hälsofördelar för vissa men det finns en stor målgrupp som tvärtom kan ta skada av en så kallad periodisk fasta.
Personer som lider av diabetes, barn som växer, personer med höga stressnivåer, utbrända eller som legat på ett kaloriunderskott under en för lång tid bör inte fasta då det spär på ökad stress och skadliga reaktioner i kroppen. Vår matsmältning tar upp en viss mängd vitaminer och mineraler under en måltid och blir då ät-fönstret för litet under för många dagar kan det resultera i både brist på livsviktiga aminosyror(protein) samt vitaminer och mineraler.
Dessa personer behöver ett kontinuerligt intag av näring för att signalera lugn och kunna reparera sin biokemi.
Varför behöver vi protein?
· Byggstenar.
Protein används bland annat som byggstenar för kroppens vävnader och organ
· Hormonell balans.
för bildandet av hormoner, enzymer och delar av immunförsvaret
· Transportör.
Som transportörer för att olika näringsämnen ska kunna tas upp och transporteras till olika delar i kroppen som exempelvis kalcium och D-vitamin.
· Glädje, välmående och sömn.
Protein bryts ner till aminosyror i vår matsmältning som sedan bygger upp bland annat våra signalsubstanser såsom serotonin(glädje), dopamin(driv), melatonin(sömn) med flera. En brist på essentiella aminosyror kan skapa obalanser i vårt signalsystem som styr allt från välmående och sömn till driv och belöning.
Varför behöver vi fett?
· Bygger nya hjärnceller.
Fett behövs i hjärnan på samma sätt som protein behövs i musklerna. Använder du huvudet mycket, bygger du nya hjärnceller på natten som ersättning för dem du förlorade under dagen.
· Våra cellmembran (väggar) består delvis av fett och de bör vara flexibla och följsamma för att olika näringsämnen och vätskor ska kunna passera in och ut i cellerna. Så vid lågt fettintag kan det uppstå näringsbrist och inte enbart av fettlösliga vitaminer.
· Myelinet (isoleringen) kring våra nervtrådar, som ständigt sänder ut elektriska impulser i kroppen, består av fett. Saknas detta isolerande skikt, så kan det leda till obalanser som inflammatoriska processer i nervsystemet, till exempel MS (!)
· Bygger våra könshormoner
Kolesterol är byggstenen till våra könshormoner såsom Östrogen och testosteron och en kost låg på fett kan resultera i hormonella obalanser som i sin tur påverkar många funktioner i kroppen, bland annat vår sinnesstämning, vårt driv och välmående.
· Ökar vitaminupptaget.
Fett främjar upptaget av vitaminer och antioxidanter. Bland annat så är A- och D-vitamin fettlösliga, och din förmåga att ta upp dessa ur måltiden står och faller med att det även finns fett att tillgå.
· Ökar mättnadskänslan.
Får kroppen tillräckligt med essentiella fettsyror, så blir mättnadskänslan bättre. Fett i maten håller också blodsockret stabilt genom att det bromsar upptaget av kolhydrater i maten.
· Stärker huden.
Fett gör att hudcellerna kan ta upp fukt bättre och håller kvar vattnet så att huden inte torkar ut. Dessutom gör fettet att det blir ett bra flöde av näring och slaggprodukter in och ut genom cellerna.
· Boostar immunförsvaret.
Särskilt omega-3 och enkelomättat fett sätter fart på immunförsvaret så att det står emot inflammationer bättre. Det kan både skydda mot livsstilssjukdomar och få bukt med överbelastningsskador.
· Ger mer träningsenergi.
Fettet i musklerna är ett värdefullt bränsle under långa träningspass och tävlingar.
· Hjälper kolesterolet.
Kolesterolet i blodet transporteras runt i kroppen tillsammans med fettet, som håller det flytande. Kolesterol är både viktigt för uppbyggnaden av hormoner och ingår även i cellmembranens struktur.
· Fett skyddar mot virus, bakterier och svamp i kroppen
Varför behöver vi kolhydrater?
· Energi!
De mesta av kolhydraterna som vi får i oss via kosten, bryts ner till glukos. Glukos används som energi till cellerna. Det lagras som glykogen i levern och i musklerna och används som energireserv. Glukos används även som bränsle till hjärnan som behöver 100 gram om dagen.
· Oerhört viktig källa till fibrer
Fiberrika kolhydrater är mat till vår tarmflora som är ett helt och otroligt fascinerande kapitel för sig.
Tarmfloran utgör en viktig del av vårt immunförsvar och skyddar oss från inkräktare genom att hålla tarmens (första linjens försvar) intakt. Den står för en stor del av kroppens ämnesomsättning genom att bryta ned kostfibrer och andra ämnen i maten som vi själva inte kan bryta ner och producerar viktiga B-vitaminer essentiella för vår hälsa.
80-90% av serotoninet (glädjehormonet) produceras i våra tarmar (inte i hjärnan!) och en frisk och glad tarmflora är grunden till tarmarnas hälsa och således vår psykiska. Det går fler signaler från magen till hjärnan via den så kallade hjärn-/tarm-axeln än vice verca så begreppet ”att lita på sin magkänsla” har en fin och underliggande innebörd.
En undernärd och utarmad tarmflora är en grogrund till ohälsa och många sorters fysiska och psykiska sjukdomsdiagnoser.
