Immunförsvaret
Immunförsvaret är ett komplext system som utvecklats under årtusenden av evolution och det är minst sagt en fascinerande värld. Tänk att ett helt system av små krigare gör allt i sin makt för att hålla din kropp frisk och inkräktare borta. Genom att lära oss samarbeta med dessa små organismer och förstå vad dom behöver kan vi styra våran hälsa åt rätt håll.
Immunförsvaret består av ett flertal komplexa försvarsmekanismer, som samtliga har till uppgift att hitta, döda, bryta ned och inte minst lagra information om de objudna gästerna. På så sätt lär sig kroppen hur den effektivt ska övervinna specifika virus eller bakterier nästa gång den träffar på dem.
Immunförsvaret arbetar för högtryck varje dag, men oftast känner vi bara av det när en infektion lyckas göra intrång i vår kropp. Då kan vi exempelvis känna symtom som feber vid sjukdom eller smärta och rodnad vid ett infekterat sår.
Varför blir många deppiga och mår psykiskt dåligt när influensan slår till?
En influensa börjar med att inflammatoriska ämnen börjar cirkulera i blodomloppet som i sin tur aktiverar celler i hjärnans blodkärl. Då bildas så kallade prostaglandiner. Prostaglandiner utsöndrar en hämmande substans som påverkar de nervceller som producerar signalsubstansen dopamin. Låga nivåer av dopamin gör att vi blir omotiverade och mer tillbakadragna, bättre på att återhämta oss med andra ord och mindre benägna att sprida smitta. Har någon redan onormalt låga nivåer av dopamin kan denna period kännas av märkbart med oro eller till och med ångest.
Men att bibehålla ett starkt immunförsvar handlar inte bara om att ofta bli förkyld eller inte. Om vårat immunförsvar får rätt träning, verktyg och miljö så kan det förhindra kroniska sjukdomar kopplade till immunförsvaret såsom till exempel autoimmuna sjukdomar som uppstår då immunförsvaret blir felstyrt och angriper kroppsegen vävnad.
Immunförsvarets två delar
Det medfödda (ospecifika) immunförsvaret
Immunförsvaret består av två delar, det medfödda immunförsvaret som finns med oss från födseln och det adaptiva immunförsvaret som vi behöver träna upp längs livets gång.
Det medfödda immunförsvaret har en yttre del som består av huden(epitelceller som producerar peptider med antimikrobiella egenskaper), slemhinnor och magsaft med lågt pH. Produktionen av magsaft med lågt pH kan således vara helt avgörande för en frisk matsmältning och immunförsvar.
Det består även av en inre del. Här finner vi bland annat Makrofager, NK-celler, neutrofiler, granulocyter, endotelceller och olika cytokiner.
Det medfödda immunförsvaret är första linjens försvar. Det är den del av immunförsvaret som går igång direkt när den känner av en inkräktare som tagit sig in i kroppen.
De antigenpresenterande cellerna i det medfödda immunförsvaret bildar antikroppar som kan binda in det främmande ämnet och sedan varna vårat adaptiva immunförsvar att vi är under attack.
Celler i det medfödda immunförsvaret har speciella receptorer som känner igen evolutionärt besvarade molekylära mönster hos patogener som aldrig uttrycks av våra egna celler så det medfödda immunförsvaret kan således aldrig orsaka autoimmuna sjukdomar.
Det adaptiva immunförsvaret
Som sagt ovan så är vårat adaptiva immunförsvar betydligt bredare och mer specifikt i sitt försvar men det är också mycket långsammare på att reagera än vårat medfödda och kräver träning för att bli starkt. Det kan ta veckor att utveckla en fullständig reaktion mot ett antigen.
Även om det medfödda immunförsvaret oskadliggör merparten av de främmande ämnena och organismerna som tar sig genom våra barriärer så känner det endast igen ett begränsat antal mikrober, medan det adaptiva immunförsvaret kan producera antikroppar och t-celler mot nästan alla antigener som existerar.
I vårat adaptiva immunförsvar hittar vi våra vita blodkroppar, lymfocyterna som bygger upp våran andra försvarslinje. Lymfocyterna har olika grupperingar och några av dom är..
T-hjälparceller – som binder till sig proteinet som presenteras av det medfödda immunförsvaret och producerar därefter cytokiner samt aktiverar B-celler och makrofager. Hjälparcellen kan sedan dela sig och bilda en uppsjö av identiska celler som är programmerade att reagera mot ett specifikt antigen.
T-cytotoxiska celler/ T-mördarceller – som kan döda cancerceller samt döda celler som har blivit infekterade av virus.
T-regulatoriska celler – som ska stänga av en immunreaktion och förhindra andra immunceller att angripa kroppsegen vävnad.
B-celler – som kan bilda antikroppar.
När vårat medfödda immunförsvar har ringt i varningsklockan och visat upp ett främmande ämne för lymfocyterna så kan det ta dagar eller till och med veckor för det mer långsamma men specifika, adaptiva immunförsvaret att starta upp men ett vältränat immunförsvar blir snabbare med tiden.
Vanligast är att det bildas cytokiner som tar död på inkräktaren. När inkräktaren till slut är bekämpad så ska T-regulatoriska cellerna balansera upp immunförsvaret igen genom att stänga av reaktionen. Det är bland annat denna funktion som kan bli felstyrd vid en autoimmun sjukdom.
Cellerna bildar sedan minnesceller som kan minnas en tidigare händelse för att vid nästa tillfälle kunna reagera snabbare, bygga upp en immunitet och ett starkare immunförsvar. Har vi ett tillräckligt starkt immunförsvar av minnesceller så kanske vi till och med kan ta oss igenom en infektion symptomfria.
80% av immunförsvaret finns i magen
I tarmen har vi en stor del av vårat medfödda immunförsvar i form av dendritiska celler som ligger i tarmväggen. Dom känner hela tiden av sin omgivning och kan lätt triggas om miljön inte är önskvärd. Tarmfloran är även lokaliserat här som hjälper till att hålla tarmepitelet tätt och är en stor del av vårat immunförsvar. Utifrån detta kan man lättare förstå begreppet att ”ca 80% av vårat immunförsvar är lokaliserat i vår tarm”.
När jag utreder din hälsa så har vi ett stort fokus på din tarmhälsa då all hälsa och ohälsa startar här.
Är du TH1 eller TH2 dominant?
T-hjälparceller aktiverar olika delar av immunförsvaret och vilken del av vårat immunförsvar som är dominant är delvis genetiskt och delvis triggat av vår miljö men går att reglera med kost och livsstil. Om du tittar på listan nedanför och blickar bakåt i din familjs sjukdomshistoria kan du säkert få en hint om vilket typ av immunförsvar som ligger i dina gener.
· T-hjälparceller av typ 1 (TH1- dominans)
Fler signaler till cytokiner/ Cytotoxiska celler
autoimmuna sjukdomar såsom:
Psoriasis
Chrons
Reumatism
· T-hjälparceller av typ 2 (TH2 – dominans)
Fler signaler till B-celler
Allergier
Eksem
Känslighet för kemikalier och dofter.
Symptom på en obalans mellan T-reg och Th17:
Födoämnesintoleranser och ”felreaktioner” även på vanliga livsmedel.
Lätt att få infektioner
Autoimmuna sjukdomar
Hjärt- kärl-sjukdomar
Diabetes
Några faktorer som stärker ditt immunförsvar
Reparera tarmepitelet (!)
En tarm med försämrad integritet, en så kallad läckande tarm kommer hela tiden ligga och trigga reaktioner i vårat immunförsvar så det är av absolut vikt att identifiera vad som belastar tarmväggen, eliminera dessa triggers och tillföra ämnen genom kost, livsstil och eventuella tillskott som ger tarmväggen en möjlighet att läka såsom L-glutamin, aloe vera, och Zink-carnicin men även matsmältningsenzymer som underlättar för matsmältningen.
Upplever du att ditt immunförsvar är riktigt ur balans så rekommenderar kan det vara av värde att testa för läckande tarm.
En hälsosam tarmflora
Tarmen koloniseras av den så kallade Tarmfloran som består av 1-2 kilo(!) bakterier, svampar och andra mikroorganismer som spelar en helt avgörande roll för vår hälsa och vårat immunförsvar.
De hjälper bland annat till med tarmväggens barriär och med en frisk och varierad tarmflora minskar vi således risken för läckande tarm och ett immunförsvar ur balans genom att positivt påverka GALT(Gut associated lymphoid tissues)-systemet i kroppen.
Läs mer om hur du stärker din tarmflora här
Regelbunden fysisk aktivitet.'
Fysisk aktivitet i medel intensitet ökar blodets och lymfsystemets cirkulation samt aktiverar och ökar funktionen i ditt medfödda immunförsvar.
Intag av komplexa kolhydrater inom 45 min efter träning kan reducera inflammationen upp till 40% som uppstår av träning och således ytterligare stärka immunförsvaret.
Stresshantering
Det finns inte en enda del i kroppen som inte blir negativt påverkad av långvarigt, kroniskt höga nivåer av stresshormoner. Adrenalin och noradrenalin stimulerar bland annat tillväxt av fel bakterier i tarmfloran som aktiverar immunförsvaret genom sin produktion av Lipopolysackarider(LPS) och ökad tarmpermeabilitet (Läckande tarm)
Så att reglera sina stressnivåer är a och o för ett balanserat immunförsvar.
En metod är att börja se sina dagar som ”randiga”. Att trycka på gasen under hela förmiddagen tills du kommer hem från jobbet och crashar i soffan är INTE en randig dag och det gör att nervsystemet inte lär sig komma ner i varv på ett korrekt sätt. Fler mikropauser med långa, djupa andetag under dagen är ett bättre sätt att balansera nervsystemet.
viktigast är att hitta den metod som fungerar bäst för dig. Behöver du rörelse eller total vila för att komma ner i varv?
Förslag på metoder och aktiviteter:
Minimera skärmtid
KBT
Mindfullness
Meditation
Massage
Andningsövningar
Yin yoga
Akupunktur
Thai chi
Chi gong.
Dans
Sömn
Under sömnen städas kroppen och hormonerna balanseras som således påverkar immunförsvaret.
Bastu
Att basta har många hälsofördelar. Bland annat minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, bättre sömn, minskad ångest och lindrad verk men det är också dunder för immunförsvaret. När du svettas gör kroppen sig av med gifter och slaggprodukter samtidigt som immunförsvaret stärks genom att producera fler vita blodkroppar till vårat försvar.
Kallbad
I undersökningar har man sett att vinterbadager får 40 procent färre infektioner i övre luftvägarna, t ex förkylningar och bihåleinflammationer. Det tros bero på en ökad utsöndring av vita blodkroppar, som aktiverar immunsystemet, eller att den höga nivån av kortisol dämpar inflammationstillstånd i kroppen.
OBS. Både kallbad och bastu är en stress för kroppen och rekommenderas inte till individer med en försämrad stresstolerans såsom de med utmattningssyndrom, diabetes, högt blodtryck eller gravida.
Välj rätt livsmedel:
Ett optimalt multivitamin som är välkänt genom tiderna för dess läkande och immunstärkande egenskaper.
Benbuljongen stärker immunförsvaret från grunden då den bland annat innehåller både byggstenar för kroppens starkaste antioxidant glutation samt stärker tarmfloran och läker tarmslemhinnan. Läs mer om denna riktiga superfood här
Fermenterade livsmedel
Fermenterade livsmedel såsom kimchi och är en naturlig probiotika som stärker din flora och naturliga försvar. Är du histaminkänslig så är fermenterade livsmedel dessvärre inget för dig.
Ekologiska grönsaker
Bra fettkällor såsom Olivolja, smör, ghee, animaliskt fett, kokosolja, oliver, nötter och fröer
Kravmärkta, ekologiska proteinkällor.
Använd förska örter och kryddor
Örter och kryddor är ju egentligen ett livsmedel men dom förtjänar sitt egna kapitel. Dom är potenta naturmediciner med aktiva ämnen som hjälper och stärker kroppen inifrån och ut. Exempel på örter och rötter just för immunförsvaret är:
Ashwaghanda
Ashwaghanda är en fantastisk ört! Det är en adaptogen vilket betyder att den anpassar sig till kroppens behov. Den förstärker där kroppen är svag och dämpar sånt som är för dominant. Den hjälper kroppen att anpassa sig till och hantera stress och när kroppen är mindre stressad så fungerar immunförsvaret bättre. Ashwaghanda har även visat sig öka produktionen av vita blodkroppar som är avgörande i att bekämpa infektioner, samt stimmulera SOD, ett enzym som hjälper kroppen att hantera oxidativ stress.
Astragalus
Astragalus är en välstuderad adaptogen ört som stärker kroppens motståndskraft och återhämtning.
Timjan
Timjan stärker immunförsvaret och andningssystemet. Den innehåller mycket antioxidanter samt det kraftigt antimikrobiella ämnet tymol som har en slem- och kramplösande effekt. Timjan har länge använts i hostmedicin och mot luftvägskatarr.
Ingefära
Ingefäran har antiinflammatoriska och antioxidativa egenskaper. Det gör att den hjälper immunförsvaret att bekämpa infektioner och kan lindra inflammation. Roten kan även minska illamående, öka näringsupptaget och öka blodcirkulationen.
Gurkmeja
Gurkmeja innehåller kurkumin som gör den till en riktig superkrydda. Kurkumin bidrar till immunsystemets normala funktion, bekämpar oxidativ stress och har också antimikrobiella egenskaper. Fett och svartpeppar ökar upptaget av kurkumin.
Koriander
Koriander innehåller mycket antioxidanter som har bevisad inverkan mot inflammationer. Den är dessutom kramplösande samt stöttar upp både leverns avgiftning och immunförsvaret.
Saffran
Saffran har positiva effekter på immunförsvaret, cirkulation, matsmältning, nervsystem och hud. Den har antiinflammatoriska egenskaper och hämmar tillväxt av svamp.
Muskotnöt
Muskotnöt är en uppiggande nöt med många fördelar. Den kan hjälpa mot förstoppning, används för detoxing, motverkar sömnlöshet, förbättrar ditt fokus, har smärtlindrande inverkan, samt boostar immunförsvaret. Kryddnejlika
Dessa örter är endast ett axplock av alla som finns till förfogande för att stärka dig. Hur häftigt är inte det?’
Immunstärkande tillskott
Vitamin D3 med K2'
Vitamin D nivåer är viktigt för ett starkt immunförsvar och har i studier visat sig kunna stärka skyddet mot luftvägsinfektioner. Tillskott kan vara av stor vikt under vinterhalvåret när våran naturliga källa lyser med sin frånvaro.
Omega3
Omega3 skyddar mot virusinfektion och inflammation och är därmed en viktig spelare i ett balanserat immunförsvar.
Berberine
Berberine i omgångar. 3 veckor med, 6 veckor utan, kan öka T-regulatoriska celler och förbättra mikrofloran. Testa och utvärdera hur det fungerar för dig.
Zink
100mg eller mer med mat vid förkylningssymtom. På tom mage kan höga doser zink ge orolig mage och illamående. Studier har visat på upp till tre ggr snabbare återhämtning från förkylning.
NAC (N-acetylcystein)
En byggsten för kroppens starkaste antioxidant Glutation och vissa studier tyder på att ett regelbundet intag av NAC eller 600-900mg, 3ggr per dag men ej på kvällen(kan störa sömnen) vid förkylningssymptom, kan minska risken för influensa.
Vill du boka in en rådgivning hos mig skicka ett meddelande här
